Category: Tandläkare

Tandvårdsrädsla är ett vanligt problem i Sverige och många undviker att genomgå behandlingar på grund av sin oro. För vissa är tandreglering självvalt, medan andra blir ordinerade det. Oavsett ska inte tandvårdsrädsla sätta stopp för en sådan behandling. 

Att leva med tandvårdsrädsla kan hindra personer från att upprätthålla en god munhälsa. Det kan också leda till försämrat självförtroende då vissa önskar genomgå behandlingar för att förbättra estetiken i munnen, men rädslan sätter stopp. En del som önskar genomgå en tandregleringsbehandling undviker det på grund av rädsla.

Hur uppstår tandvårdsrädsla? 

Tandvårdsrädsla drabbar både barn och vuxna. Vissa lider av oro, medan andra känner ett stort obehag och ångest inför sitt tandvårdsbesök. Vissa lider av så pass allvarlig fobi att de undviker att besöka tandvården helt. 

Bakgrunden till rädslan varierar från person till person. Vissa upplever att deras föräldrar överfört sin oro för tandvården, vilket då resulterat i tandvårdsrädsla sedan barnsben. Vissa har dåliga erfarenheter från tidigare tandvårdsbesök och är oroliga för att något liknande ska hända igen. Andra har varit utsatt för ett trauma i vardagslivet, och upplever sig utsatta i behandlingsstolen. Många med tandvårdsrädsla upplever stress för att de inte har kontroll.  

Går det att göra tandreglering trots tandvårdsrädsla? 

En tandreglering innefattar ganska många besök på tandvårdskliniken och därför kan personer med tandvårdsrädsla känna stort obehag inför att genomgå en tandregleringsbehandling. Det finns en del saker att ta till om du önskar reglera dina tänder men upplever oro. Du kan exempelvis be om att få komma till kliniken utan att behandlas, och bara i syfte att känna in miljön och ställa frågor till din tandläkare.  

Tandvårdskedjan Aqua Dental erbjuder dessutom psykoterapi på deras klinik Narkoskliniken. Hit kan du som undvikit tandvården på grund av rädsla gå och prata om dina besvär. Behandlingen lämpar sig också för dig som varit med om ett trauma. Inför psykoterapibehandlingen lägger du tillsammans med din tandläkare upp en terapiplan. Målet med behandlingen är att du ska kunna vara en del av revisionstandvården, och även kunna genomföra din önskade tandregleringsbehandling. 

Det kan finnas många orsaker till att en person genomgår tandreglering. Vissa gör det av estetiska skäl medan andra gör det för att åtgärda problem med funktion. Ett vanligt problem är över- och underbett, vilka oftast går att åtgärda med tandreglering. 

Allt fler i Sverige väljer att genomgå en tandregleringsbehandling. Det tros bero på att allt fler metoder lanseras och behandlingarna blir mer anpassade efter patientens behov i vardagen. Med tandställning går det att åtgärda många problem, bland annat underbett och överbett. En stor del av befolkningen tror att tandreglering endast lämpar sig för barn, men faktum är att många vuxna också genomgår tandreglering.  

Att behandla överbett  

När en person som lider av överbett biter ihop lägger sig överkäkens främre tänder långt framför underkäkens tänder, istället för att lägga sig tätt intill tänderna. Det brukar bland annat resultera i problematik med att kunna stänga läpparna, vilket kan göra munnen väldigt torr, och att tänderna får inte samma skydd som när munnen går att försluta.  

Genom att behandla överbett med tandställning flyttas tänderna bakåt i munnen. Ibland krävs det också en justering av ställningen på tänderna i nedre käken.  

Att behandla underbett 

När personer lever med underbett innebär det att tänderna i den nedre tandraden lägger sig framför den övre tandradens tänder. Det visar sig oftast när personen biter ihop, men går även att ana i avslappnat läge i käken. Inom medicinskt område kallas underbett progeni, vilket står för “framskjutande underkäke”. En normal situation i munnen är att den övre tandraden ligger tätt framför den undre tandraden när vi biter samman käkarna. Ett problem personer med underbett kan lida av är försämrad tuggförmåga.  

Den bakomliggande orsaken till underbett är att käken är trångställd och att tänderna då lutar utåt eller ibland inåt.  

Behandlingen av underbett är svårare än behandlingen av ett överbett. Viss underbettsproblematik får att åtgärda med tandställning, men det är relativt vanligt att ett underbett kräver kirurgiskt ingrepp för att åtgärdas. 

Om en vuxen drabbas av underbett kan det vara ett tecken på tandlossning och då bör tandvård uppsökas akut.  

Fråga din tandläkare 

Om du lider av ett över- eller underbett som du vill åtgärda bör du vända dig till din tandläkare för konsultation. Om det skulle visa sig att tandreglering inte är en lämplig behandling hjälper tandläkaren dig att hitta en annan passande lösning på ditt problem. 

Att reglera tänderna beskrivs som en bekymmersfri behandling, vilket det också är om den genomförs korrekt. Men det finns en del risker att veta om innan du påbörjar din tandregleringsbehandling. Dessa är dock oftast enkla att undvika. 
 

Allt fler väljer att genomgå en tandregleringsbehandling. Förutom att vissa stundvis upplever smärta och obehag i samband med att tänderna flyttar på sig är det ofta en problemfri behandling. De flesta risker hör samman med din munvård. Likt de flesta behandlingar inom tandvården kräver en tandregleringsbehandling en mer noggrann munvårdsrutin.  

Karies 

I vissa fall uppmärksammas karies i samband med att en fast tandställning plockas ut. Denna karies kallas kritkaries och visar sig genom vita fläckar på tandens emalj. Kritkaries är initial karies och har uppstått på grund av att det inte rengjorts ordentligt runt tandställningens fästen. På så sätt uppstår bakteriebeläggningar, även kallat plack, som i sin tur skapar kritkaries. Den huvudsakliga metoden för att undvika kritkaries är mer noggrann rengöring, men om problemet ändå uppstått bör du prata med din tandläkare för att komma fram till en passande behandling. 

Retention 

En av de vanligaste efterföljderna av en tandregleringsbehandling är att tänderna går tillbaka till sin ursprungsposition, det sker alltså en retention. Därför är det viktigt att din tandregleringsbehandling avslutas med en retainer. Det är en ståltråd eller plastskena som du ska ha dygnet runt, alternativt när du sover. På så sätt förhindras tänderna att kunna flytta på sig.  

Rotresorptioner 

Oftast är rotresporptioner av mindre betydelse för patienten eftersom rotavkortningen i regel begränsas till 1–2 millimeter. Hos 10–25 % av patienterna kan den dock omfatta upp till en tredjedel av rotlängden, och i enstaka fall kan resorptionen bli så allvarlig att praktiskt taget hela tandroten försvinner. Innan, under och efter tandregleringsbehandlingen utförs
röntgenundersökningar för att diagnosticera eventuella rotresorptioner. 

Välj rätt tandläkare 

Trots att det finns en del risker finns det ingen anledning till att undvika en tandregleringsbehandling om du önskar genomföra en. Det finns flera olika metoder av tandregleringsbehandlingar vilket innebär att du kan välja en som passar din livsstil. 

Förutom valet av tandställning är det också viktigt att välja en seriös aktör. Större kedjor är ofta mer bevakade och omtalade vilket innebär att de behöver upprätthålla hög standard på sina behandlingar. Du bör också vända dig till en erfaren tandläkare. En ortodontist, specialisttandläkare inom tandreglering, genomför uteslutande tandregleringsbehandlingar vilket innebär att många patientfall genomförs på relativt kort tid. De bygger alltså snabbt upp erfarenhet inom området.  

Det kan också vara av vikt att vända sig till en tandläkare som arbetar med de mer moderna metoderna. Eftersom ortodontin utvecklas relativt snabbt kan det vara stor skillnad i att uppnå precist resultat. Om du behandlas av en tandläkare som arbetar digitalt innebär det till exempel att du kan se det färdiga resultatet redan innan behandlingen påbörjats. På så vis får du och din tandläkare en gemensam målbild och ni landar lättare i ett resultat du önskar.

Under en pågående tandregleringsbehandling kräver din munhygien mer av dig. Det kan kännas omständligt men är viktigt för att säkerställa att dina tänder mår bra under behandlingens gång.

Att upprätthålla en god munvårdsrutin är viktigt under hela livet, men det blir om möjligt ännu viktigare under den tid du genomgår en tandregleringsbehandling. Då är det viktigt att hålla både tänder och tandställningen ren för att minimera riskerna för att drabbas av karies. Det är viktigt att lägga extra tid och energi på rengöring av tänderna under behandlingen och att använda de hjälpmedel som finns att tillgå.  

Så ofta ska du borsta tänderna med tandställning 

Under en pågående tandregleringsbehandling är det viktigt att låta rengöringen av tänderna ta extra lång tid. Borsta tänderna i cirka 5 minuter, det behövs extra tid för att hålla både tänder och tandställning rena.   

Det är vanligt att matrester fastnar i tänderna och tandställningen vid måltider och därför är det viktigt att rengöra tänderna. Borsta gärna tänderna efter varje måltid. Vänta omkring 60 minuter efter måltiden innan du borstar tänderna för att undvika onödigt slitage på tändernas emalj.

Kvällstandborstningen bör också få extra engagemang eftersom det är efter denna tandborstning som tänderna får sin längsta vila och möjlighet att återhämta sig. Se till att noggrant borsta tänderna alla ytor.  

Tandborste, tandkräm och andra hjälpmedel 

Viktigaste delen av dina hygienrutiner är tandborstningen, oavsett om du har tandställning eller inte. Det går bra att använda både en vanlig tandborste och en eltandborste vid rengöringen av tänderna. Många experter anser dock att rengöringen går lättare om man tar hjälp av en eltandborste.   

Det finns även tandborstar speciellt framtagna för personer med fast tandställning. Dessa är V-formade och kan i och med dess form göra rent runt tandställningen. Om du har svårt att komma åt kan en kombination av tandborstar vara den bästa lösningen. Kom ihåg att borsta tänderna varsamt och inte trycka för hårt mot tänder och tandkött. 

Använd även en fluortandkräm, men undvik slipande tandkrämer eftersom dessa kan skada både emaljen och tandställningen.  

Att använda tandtråd eller tandstickor hjälper dig att rengöra mellan tänderna. Om du har en fast tandställning är det möjligt att matrester fastnar i tänderna utan att du märker det och med hjälp av tandtråd kan du lättare göra rent runt tänderna och tandställningen. Även munskölj med fluor är bra för att skydda tandens emalj.  

Så klarar du att hålla tänderna friska  

För att hålla tänderna hela och rena under din tandregleringsbehandling är det viktigt att inte slarva med munhygienen. Tänk även på att välja att dricka vatten om du är törstig för att inte utsätta tänderna för onödig påverkan. Småät inte och undvik helst helt och hållet att äta hårda och sega saker som exempelvis kolor, morötter och tuggummi.  

Förutom att själv upprätthålla god munhygien är det viktigt att regelbundet besöka en tandhygienist för att få hjälp med en professionellrengöring och bekräftelse på att dina egna ansträngningar räcker till. Hos tandhygienisten kan du även få tips och råd om hur du förbättrar dina rutiner och din tandborstningsteknik.  

Det finns även ett hjälpmedel som heter infärgningstabletter som kan vara ett bra komplement om du tycker det är svårt att få rent i munnen. Med hjälp av dessa tabletter kan du enkelt se om det finns plack kvar i munnen. Tabletterna färgar allt plack rött så att du enkelt ska kunna se och rengöra ordentligt.  

Tändernas position i munnen kan förändras med hjälp av tandreglering. Vuxna som lider av bettavvikelser kan välja att reglera tänderna, men då bekosta sin tandreglering själv.

Om du har ett bettfel och vill justera tändernas position så kan en tandställning vara lösningen. Tandreglering kan behövas om tänderna är snedställda, sitter för trångt eller om dina käkar inte passar ihop när du biter ihop.

Bettavvikelser är vanligt när bettet utvecklas och därför uppkommer många bettfel redan under barndomen och de flesta beror på ärftliga faktorer. Självklart finns det även yttre faktorer som kan påverka bettet som exempelvis napp, tandpressning, olyckor eller tidig förlust av mjölktänderna. Många som behöver justera sina tänder gör det redan under tonåren men det är inte ovanligt att vuxna som lider av tändernas position väljer att genomgå en tandreglering.

Olika typer av bettfel

Ett bettfel kan vara lokalt och beröra endast enstaka tänder, exempelvis kan en hörntand hamna i en problematisk position på grund av platsbrist i käken. Problematiken kan även vara omfattande och påverka flera tänder, en hel käke eller båda käkarna.

Trång- och snedställningar

När det är trångt i käken kan tändernas position påverkas när de växer fram. De kan bli sneda, tippade eller roterade. Eventuellt måste någon permanent tand avlägsnas för att skapa tillräckligt med plats i tandraden.

Glesställning

Om det finns för mycket plats i käken kan mellanrum mellan tänderna uppstå. Ofta syns detta genom ett extra stort mellanrum mellan framtänderna i överkäken.

Överbett

Ett överbett innebär att positionen av överkäkens framtänder hamnar för långt framför framtänderna i underkäken, eller underkäken för långt bak. Detta bidrar till att det kan bli svårt att stänga munnen och sluta läpparna.

Underbett

Underbett är ett bettfel då underkäkens framtänder positionerar sig framför överkäkens framtänder vid sammanbitning. Underbett är mer ovanligt än överbett och beror ofta på underkäkens tillväxttakt och kan vara svårt att korrigera med ett långvarigt resultat. Detta måste i svårare fall korrigeras med kirurgi.

Korsbett

Den här typen av bettproblematik upptäcks oftast av tandläkare under en rutinkontroll. Korsbett är en problematik som innebär att sidopartierna av över- och underkäken inte biter korrekt mot varandra. Det är inte alltid korsbett behöver behandlas men om underkäken manuellt måste justeras för att det ska gå att bita ihop är en tandreglering att rekommendera. Ofta beror korsbett på att överkäken är för smal och behöver breddas.

Djupt bett

Ett djupt bett innebär att tänderna i underkäken biter uppe nära, eller i gommen vid sammanbitning och är vanligt förekommande i kombination med ett stort överbett. Om bettet är mycket djupt kan sår i gommen uppstå.

Öppet bett

Ett öppet bett innebär att några tänder inte har kontakt med varandra när käkarna bits ihop. Vanligast i fronten men kan även förekomma i sidopartierna. Det här är ett bettfel som kan uppstå som en följd av intensivt nappandvändande eller tumsugande. Öppet bett kan även bero på ärftliga faktorer och är då om uttalat svårt att åtgärda utan käkkirurgi.

Tandreglering för vuxna

Det finns ingen övre åldersgräns för att genomgå en tandreglering. Däremot behöver vuxna bekosta sin tandreglering själva, medan barn som har en bettavvikelse som påverkar bettfunktionen kan få tandregleringen bekostad av landstinget.

Om du som vuxen har en bettavvikelse som gör att du får sår eller skador i munnen eller om bettfelet är så omfattande att dina läppar inte kan slutas så kan behandlingen ingå i högkostnadsskyddet med ersättning från Försäkringskassan.

Det finns flera olika tandregleringsmetoder som fungerar bra för vuxna som vill justera tänderna position. Exempelvis kan en fast appartur, en räls, göra väldigt precisa förändringar av tändernas placering. Dessutom går tandställningen att få med tandfärgade fästen för ett mer estetiskt utseende. Andra typer av tandställningar är genomskinliga och avtagbara skenor (som Invisalign) eller en fast tandställning på tandradens insida. Dessa är alla effektiva metoder för tandreglering.

Efter en utförd tandregleringsbehandling fästs oftast en retainer i form av en tråd på tandradens insida alternativt använder man skenor på natten för att säkerställa att tänderna inte förflyttar sig tillbaka till sina ursprungliga positioner.

Du som går i tankar på att skaffa tandställning kanske funderar på hur en tandregleringsbehandling går till. Här går vi igenom hela förloppet, steg för steg. 

En tandregleringsbehandling innehåller många steg och kan verka krävande för dig som patient. Även fast det är din tandläkare som har ansvar för alla steg kan det vara skönt att veta vad som väntar. Processen är relativt lik oavsett vilken tandläkare du vänder dig till, däremot kan valet av tandläkare påverka tiden efter behandlingen.  

Om du är intresserad av att genomgå en tandregleringsbehandling är det första steget att boka in en konsultation.  

Konsultation 

På konsultationen får du träffa en tandläkare och berätta om dina förväntningar på behandlingen samt önskemål om resultat. Tandläkaren kommer att ge dig information om vilka tandställningar som erbjuds, samt vilka som lämpar sig för dig. Du kommer också att få ett uppskattat kostnadsförslag utifrån dina förutsättningar samt de olika metoderna.  

Inregistrering 

Om du väljer att gå vidare med behandlingen är nästa steg inregistrering. Då görs en noggrann undersökning av din munhälsa, ditt bett och dina käkar. Tandläkaren tar ett digitalt avtryck av dina tänder, utifrån denna planeras sedan din behandling. Det innebär att du kan se det färdiga resultatet redan innan din behandling påbörjats. Vid detta besök tas även röntgenbilder och ditt ansikte fotograferas.  

Terapidiskussion 

Utifrån avtryck och foton gör tandläkaren sedan en behandlingsplan där bland annat tidsåtgång ingår, tandläkaren förklarar självklart också vad som ska göras och varför. Du informeras också om hur din tandställning ska tas om hand. 

Vid nästa besök sätts din tandställning på plats. Det kan kännas lite obehagligt i början, men det brukar gå relativt snabbt att vänja sig vid sin tandställning.  

Kontroller

Under behandlingens gång kommer du att bli kallad på regelbundna kontroller, de sker vanligtvis mellan var sjätte och var åttonde vecka. Det görs för att säkerställa att behandlingen går som planerat och tandläkaren kan exempelvis spänna åt din tandställning om du behandlas med en fast sådan. 

Tiden för behandlingen varierar väldigt beroende på hur komplicerad behandlingen är och vilken tandställning du behandlas med. Det kan handla om allt mellan fem månader och två år.  

Färdigbehandlad 

När målet med tandregleringsbehandlingen är uppnått, och både du och din tandläkare är nöjda med resultatet plockas tandställningen ut. Därefter får du en så kallad retainer, antingen en ståltråd på baksidan av tandraden eller en plastskena. Retainern syftar till att behålla dina tänder i rätt position. Du kommer också att bli kallad på kontroller i cirka ett års tid efter att tandställningen plockats ut.