Category: Tandreglering

Korsbett är ett bettfel som tillhör gruppen transversella bettavvikelser. Ett korsbett kan orsaka funktionella såväl som estetiska besvär. Om du upplever funktionella besvär ska du inte vänta med att korrigera ditt korsbett.  
 

Ett korsbett upptäcks oftast av en tandläkare vid en rutinmässig tandundersökning. Ett korsbett kan bland annat orsaka nedsatt tuggförmåga, talsvårigheter och läspning. Därför är det viktigt att bettfelet behandlas. Ett korsbett kan behandlas med hjälp av tandreglering.  

Vad är ett korsbett? 

Vanligtvis uppstår ett bettfel i samband med att bettet utvecklas, ofta redan under barndomen. Ett korsbett kan uppstå av flera olika anledningar, exempelvis på grund av genetik men även yttre faktorer som napp och tandpressning. 

Korsbett innebär att sidotänderna inte möts som de ska när du biter ihop. Vid korsbett biter två eller flera kindtänder (premolarer och molarer) utanför tänderna i överkäken vid sammanbitning. Ett korsbett kan vara både ensidigt och dubbelsidigt.  

Ensidigt korsbett 

Vid ett ensidigt korsbett är det endast ena sidan av käken som biter felaktigt medan den andra sidan av käken biter korrekt. 

Dubbelsidigt korsbett 

Vid dubbelsidigt korsbett biter båda sidorna av käken fel. Ofta brukar dubbelsidigt korsbett bero på att överkäken är för smal. 

Symtom på korsbett 

Symtomen på korsbett kan variera beroende på bettfelets omfattning. Vid ensidigt korsbett är det enbart en sida av käken som påverkas och belastas felaktigt. Detta kan leda till att du drabbas av ledsmärta och tuggproblem. Ett omfattande korsbett kan även påverka ansiktsformen. Nedan hittar du fler symtom:  

• Tal- och tuggsvårigheter 
• Läspning 

Orsaker till korsbett 

Ett korsbett uppstår vanligtvis redan i det primära bettet, det vill säga i mjölktänderna. Ett korsbett kan dels bero på genetik det vill säga att det är ärftligt. Men ett korsbett kan även uppstå på grund av: 

•  Ojämnheter i musklerna i munnen 
• Sugvanor som napp  
• Tänderna har brutit fram för sent alternativt för tidigt 
• Störningar i tillväxten av käkarna 

Korsbett hos barn 

Det är oftast enklare att behandla ett korsbett hos barn än hos vuxna. Det beror på att hos barn håller käken fortfarande på att växa.  

Så behandlas ett korsbett 

Ett korsbett behandlas främst med hjälp av tandreglering. Ett korsbett kan justeras med hjälp av en fast tandställning som räls men även med avtagbara, genomskinliga skenor som Invisalign. Hur lång tid en behandling tar varierar beroende på individuella faktorer som bland annat korsbettets omfattning. I vissa fall, om korsbettet är omfattande, kan tandreglering i kombination med käkoperation vara nödvändigt. Detta är dock vanligare hos vuxna.  

Efter en avslutad tandregleringsbehandling kan en retainer behövas. Med en retainer förblir dina tänder kvar i sina nya positioner. Tänderna har nämligen en tendens att röra sig tillbaka till sina ursprungspositioner. En retainer är nödvändigt oavsett typ av tandställning.  

Om tänderna i underkäken biter ihop framför de i överkäken kallas det för underbett. Ett underbett behandlas vanligtvis med tandreglering men vid mer omfattande fall kan tandreglering behöva kombineras med käkoperation. 

Underbett är en vanlig typ av bettfel och kan orsaka funktionella såväl som estetiska besvär. Exempelvis kan du uppleva smärta och svårigheter med att tugga om du har ett underbett. Med hjälp av tandreglering kan ett underbett korrigeras och på så sätt förbättra funktionen i munnen men även utseendet på dina tänder. 

Vad är ett underbett? 

Underbett kan även kallas för progeni och innebär att underkäken är framskjuten vilket resulterar i att tänderna i underkäken hamnar framför tänderna i överkäken vid sammanbitning. I ett normalläge biter tänderna i överkäken istället framför tänderna i underkäken. Eftersom tänderna, vid ett underbett, inte möts som de ska kan tuggförmågan påverkas negativt och dina tänder kan även bli utsatta för ett ökat slitage.  

Orsaker till underbett 

Ärftlighet är den främsta orsaken till underbett. Om tänderna sitter för tätt, lutar utåt i underkäken eller inåt i överkäken kan exempelvis ett underbett uppstå.  

Vilka komplikationer kan ett underbett orsaka? 

Underbett kan ge upphov till flera olika komplikationer. Exempel på vanliga komplikationer vid ett underbett är:  

• Smärta: Du kan drabbas av smärta om du har ett underbett då bettfelet kan överbelasta lederna när du biter ihop.  
• Nedsatt tuggförmåga: Ett underbett kan orsaka svårigheter med att tugga och svälja.  
• Förändrad ansiktsform: Du kan även uppleva en förändrad ansiktsform då käkpositionen vid ett underbett kan påverka utseendet.  
• Talsvårigheter: Vissa kan även uppleva svårigheter med att uttala vissa ord eller ljud om de har ett underbett. 

Konsultation för underbett 

Om du misstänker att du har ett underbett och vill behandla det måste du först boka in en konsultation hos en tandläkare. På så sätt kan din tandläkare undersöka ditt bett och dina tänder och göra en bedömning av ditt vårdbehov. Du får även möjlighet att diskutera dina förväntningar på behandlingen. Därefter kommer din tandläkare, baserat på dina önskemål och ditt vårdbehov, föreslå den typ av tandställning som passar dig bäst. 

Behandling av underbett 

Hur ett underbett behandlas varierar beroende på hur omfattande bettfelet är. Främst behandlas ett underbett med tandreglering vilket innebär att tändernas position förflyttas över tid med hjälp av en tandställning. Om du har ett mer omfattande underbett kan dock en tandregleringsbehandling i kombination med en käkoperation vara nödvändigt. Nedan hittar du hur en behandling av underbett går till steg för steg. 

Konsultation och behandlingsplan 

Ett underbett upptäcks vanligtvis av din tandläkare under en basundersökning. Beroende på underbettets omfattning kan ibland din tandläkare behöva konsultera en ortodontist, en specialisttandläkare inom tandreglering. Ditt bett och dina tänder kommer noggrant att undersökas och även röntgenbilder samt avtryck kommer att tas.  

Därefter kommer din tandläkare att, baserat på konsultationen, ditt vårdbehov och dina önskemål lägga fram en individuell behandlingsplan. Du kommer även att få ett kostnadsförslag att ta ställning till.  

Behandla underbett med tandreglering 

Tandreglering kan även kallas för ortodonti och innebär att tänderna förflyttas över tid tills dess att de når önskad position. Numera finns det flera olika typer av tandställningar att välja mellan och din tandläkare kommer att föreslå den tandställning som passar dig och dina behov bäst. Exempel på tandställningar som kan behandla ett underbett är den traditionella rälsen men även genomskinliga, avtagbara skenor som Invisalign. Under en tandregleringsbehandling kommer du att behöva gå på regelbundna kontroller hos din tandläkare. Då justeras eventuellt tandställningen och din tandläkare ser även över situationen i munnen och att tänderna flyttar på sig som de ska.  

Hur lång tid en tandregleringsbehandling tar varierar beroende på bettfelets komplexitet och omfattning men kan ta några månader till flera år.  

Behandla underbett med tandreglering och käkoperation 

I vissa fall kan en käkoperation i kombination med en tandregleringsbehandling vara nödvändigt för att kunna behandla ett underbett.  Då kan du behöva ha en tandställning både före och efter operationen. 

Uppföljning och eftervård 

Efter avslutad behandling är det viktigt med regelbundna uppföljningsbesök hos din tandläkare för att säkerställa att ditt nya leende är stabilt. Vanligtvis behövs en retainer efter en avslutad tandregleringsbehandling. Det beror på att dina tänder har en tendens att flytta sig tillbaka till sina ursprungspositioner. Med en retainer hålls ditt nya bett på plats.  

En retainer används efter att en tandregleringsbehandling har avslutats. Med en retainer bibehåller du ditt nya leende. Hur länge man ska ha en retainer beror på flera olika faktorer som exempelvis behandlings omfattning. 

När din tandregleringsbehandling är avslutad är det viktigt att resultatet upprätthålls. Då används ofta en retainer. En retainer ser till så att dina tänder inte flyttar tillbaka till sin ursprungsposition och hjälper dig på så sätt att bevara ditt nya leende.  

Varför används en retainer?  

En retainer används för att upprätthålla resultatet efter en tandregleringsbehandling. Utan en retainer kan dina tänder nämligen gradvis börja röra sig tillbaka till sina ursprungliga positioner. En retainer hjälper på så vis till med att hålla dina tänder kvar i önskad position livet ut. 

Beroende på hur omfattande bettproblematik du har korrigerat finns det två olika typer av retainers som din tandläkare kan rekommendera, avtagbara och fasta. En avtagbar retainer är en genomskinlig skena som kan tas ut vid måltider och tandborstning medan en fast retainer är en metalltråd som fästs på baksidan av dina tänder.  

Hur länge ska man ha en retainer? 

Oavsett om du har korrigerat dina tänder med en fast tandställning eller med genomskinliga avtagbara skenor som Invisalign kan du behöva en retainer. Beroende på behandlingens omfattning och dina individuella behov kan en retainer behöva användas olika lång tid. Vanligtvis brukar patienter rekommenderas att använda en retainer i minst ett år efter att tandställningen har tagits ut. Därefter kan din tandläkare ge ytterligare anvisningar beroende på hur stabila dina tänder är.