Category: Invisalign

Att ha ett öppet bett är vanligt och hos vuxna är det en av de vanligaste bettfelen. Ett öppet bett kan påverka utseendet på dina tänder såväl som funktionen i munnen. Ett öppet bett behandlas främst med hjälp av tandreglering.  

Öppet bett innebär att de bakre alternativt de främre tänderna inte möts ordentligt när käken är stängd. Detta leder i sin tur till att det antingen uppstår en öppning mellan den undre och övre tandraden eller i sidopartierna. Om öppningen är i sidopartierna kallas det för öppet bett i skelettet. 

Varför uppstår ett öppet bett? 

Ett öppet bett kan uppstå på grund av flera olika orsaker som exempelvis:  

• Genetik: Att ett öppet bett är ärftligt är mycket vanligt då genetik har en avgörande roll i tandstrukturen. 

• Napp: Öppet bett kan uppstå om man som barn sög mycket på tumme, napp eller pressade tungan mot tänderna. 

• Tandlossning: Tandsjukdomar som tandlossning kan orsaka öppet bett då förlust av tänder i en del av käken kan förändra bettet. 

Symtom på öppet bett 

Ett öppet bett kan orsaka flera symtom och symtomen kan skilja sig åt beroende på hur omfattande bettfelet är. Nedan hittar du vanliga symtom på öppet bett. 

• Svårt att stänga munnen: Om du har ett öppet bett kan ett symtom vara att läpparna inte möts när munnen är stängd.  

• Svårt att tugga: Eftersom tänderna inte möts som de ska kan ett öppet bett orsaka tuggsvårigheter. 

• Problem med talet: Ibland kan öppet bett orsaka talsvårigheter. Exempelvis kan det vara svårt att uttala vissa ord eller ljud.  

• Käkledsproblem: Vid öppet bett i skelettet kan käkleden överbelastas när du exempelvis tuggar. Detta kan i sin tur leda till problem med käkleden och slitage på tänderna.  

• Läspa: Öppet bett kan även leda till att du läspar. 

Så behandlas ett öppet bett 

Hur ett öppet bett behandlas beror på hur omfattande bettfelet är men vanligtvis behandlas det med hjälp av tandreglering. Dock kan det i vissa fall vara nödvändigt att kombinera tandreglering med en käkoperation. Exempelvis kan en käkoperation vara nödvändigt om du har ett öppet bett i skelettet som är omfattande.  

Tandreglering 

I de allra flesta fallen går det att korrigera ett öppet bett med bara tandreglering. Bettfelet brukar vanligtvis upptäckas av din tandläkare vid en tandundersökning. Om din tandläkare skulle upptäcka att du har ett öppet bett kommer först en noggrann undersökning av ditt bett och din käke att göras. På så sätt kan din tandläkare avgöra vilken tandregleringsmetod som passar dig bäst och om du eventuellt är i behov av att komplettera behandlingen med en käkoperation.  

Ett öppet bett kan korrigeras med en fast tandställning som räls men även med en tandställning som består av genomskinliga avtagbara skenor som Invisalign. Med hjälp av tandreglering flyttas dina tänder över tid tills dess att de når önskad position.  

Det finns många myter kring tandreglering. Nedan hittar du de vanligaste myterna om tandställning och vad som faktiskt stämmer.  

Tandreglering innebär att tändernas position förflyttas med hjälp av en tandställning. En tandställning kan både justera funktionell och estetisk problematik. Det innebär att tandreglering dels kan användas för att korrigera bettfel som exempelvis påverkar tuggförmågan men även förbättra utseendet på dina tänder.  

I dag finns det flera tandställningar att välja bland. Du kan exempelvis korrigera dina tänder med den traditionella fasta tandställningen räls men även med avtagbara, genomskinliga skenor som Invisalign. 

fem myter om tandställning 

Det finns ett flertal myter om tandreglering. Nedan hittar du fem myter om tandställning och vad som faktiskt är sant respektive falskt.  

Man behöver bara en retainer efter att man har reglerat sina tänder med en avtagbar tandställning som Invisalign: MYT 

En vanlig myt om tandreglering är att en retainer endast behövs om man har korrigerat sina tänder med en avtagbar tandställning. Detta stämmer inte. En retainer behövs oavsett typ av tandställning och ser till så att dina tänder förblir i sin nya position. Dina tänder har nämligen en tendens att vilja flytta sig tillbaka till sina ursprungspositioner och med hjälp av en retainer kan detta undvikas. 

Tandreglering är bara en estetisk behandling: MYT  

Tandreglering förbättrar inte bara utseendet på dina tänder. Tandreglering används i lika stor utsträckning till att korrigera bettfel som orsakar funktionell problematik. Exempelvis kan ett bettfel orsaka trångställningar, försämra tuggförmågan samt påverka talet. Ett bettfel som orsakar funktionell problematik kan bland annat belasta käkarna på ett ogynnsamt sätt, vilket på sikt kan leda till tänderna slits ned och att du drabbas av huvudvärk.  

Jag kommer inte kunna äta vad jag vill när jag har tandställning: MYT  

Det som avgör om du kan äta vad som helst eller inte är vilken typ av tandställning du har. Om du exempelvis har en avtagbar tandställning som Invisalign kan du äta vad du vill. Det beror på att du bara tar ut tandställningen när du ska äta. Om du däremot har räls bör du undvika sega godisar och kolor då det kan skada tandställningens fästen.  

Tandreglering tar väldigt lång tid: MYT  

Hur lång tid en tandregleringsbehandling tar beror helt på och är individuellt. Det som avgör hur lång tid en behandling tar är individuella förutsättningar och typ av bettfel. I vissa fall kan en behandling ta 12 månader medan andra kan ta 24 månader. 

Bara barn och ungdomar kan ha tandställning: MYT  

Slutligen är en annan vanlig myt att det bara är barn och ungdomar som kan ha tandställning. Detta stämmer inte, utan alla kan göra en tandregleringsbehandling oavsett ålder. Sen kan det vara så att många vuxna drar sig för att skaffa tandställning då de inte vill ha räls. Invisalign kan därför vara ett bra alternativ då den är en nästintill osynlig tandställning som är avtagbar. På så sätt kan tandställningen tas ut inför möten och när man ska äta.  

Djupt bett kan, om det inte behandlas, påverka din munhälsa negativt och orsaka skador på tänderna såväl som sår i gommen. Med hjälp av tandreglering kan djupt bett korrigeras och på så sätt förbättra estetiken såväl som funktionen i munnen. 

Djupt bett är ett typ av bettfel som på sikt kan orsaka slitage på tänderna och öka risken för att drabbas av tandsjukdomar som tandköttsinflammation.  

Vad är djupt bett? 

Djupt bett innebär att framtänderna i underkäken biter i gommen då framtänderna i överkäken biter framför de underkäken. Det är vanligt att djupt bett förekommer tillsammans med stort överbett. 

Orsaker till djupt bett 

Det är vanligt att djupt bett upptäcks redan i ung ålder och bettfelet uppstår vanligtvis om underkäken är kortare än överkäken, då detta leder till en stor överlappning mellan käkarna. Det beror på att underkäken fortsätter att växa tills tänderna i underkäken når baksidan av överkäkens tänder eller gommen. I samband med att framtänderna i underkäken växer upp under de i överkäken kan även trång- och snedställningar uppstå. Även ärftlighet, förlust av tänder i underkäken på grund av tandtrauma och tandgnissling kan orsaka och förvärra djupt bett. 

Konsekvenser av djupt bett 

Nedan hittar du problematik som ett djupt bett kan orsaka om det inte behandlas. 

• Smärta i tänder och käke: Ett djupt bett orsakar onormalt slitage på tänderna vilket i sin tur kan leda till smärta i tänderna och käken.  

• Slitage: Tänderna i underkäken slits ned snabbare än normalt vilket kan skada tandstrukturen. 

• Svårigheter med att tugga: Djupt bett även göra det svårt att tugga ordentligt då käkarna inte biter ihop som de ska. 

• Huvudvärk och migrän: Djupt bett kan orsaka spänningar i käken, vilket kan leda till huvudvärk och migrän. 

• Sår: Om tänderna i underkäken biter upp i gommen eller tandköttet kan sår och/eller tandköttsinflammation uppstå. 

• Karies: Vid mer omfattande djupt bett kan risken för karies öka då slitaget på tänderna nöter ned emaljen vilket i sin tur gör tänderna mer mottagliga för karies.  

Behandling av djupt bett 

Behandlingen av ett djupt bett varierar beroende på hur omfattande bettfelet är. Om mycket av tandstrukturen har förlorats, kommer tandläkaren att återställa det nödvändiga utrymmet för att tänderna ska bita ihop korrekt. Detta görs genom att separera de övre och nedre tänderna och öppna bettet, vilket skapar utrymme för att rätta till trång- och snedställningar. 

Djupt bett korrigeras främst med hjälp av tandreglering. Både fasta tandställningar som räls och avtagbara, genomskinliga skenor som Invisalign kan användas för att korrigera ett djupt bett. Efter behandlingen kan en retainer behövas för att hålla kvar tänderna i sin nya position.